Jag har en liten stund på tumanhand med henne och hon berättar om sina visioner om projektet: Viktigast är att Blanca ska gå genom rutan, att skådespelarna och deras uttryck ska synas i en annan form än teaterns.
Lotte såg Blancas uppsättning Herr As pengar och föll pladask för uttrycket och kraften. Den fanns med i medvetande lång tid framöver och när Resenärerna sattes upp och Lotte såg den hösten 2011 drog hon dit en hel drös med personer hon ville visa det underbara hon hittat. Lotte tog kontakt med Blanca och sa att hon ville jobba med ensemblen på nåt sätt, förutsättningslöst. Film, som länge varit en dröm på Blanca, kom på tal men i den kommunala verksamhet Blanca ingår i fanns inget utrymme för anställning.
Tankarna gick till att skriva en ansökan till Allmänna Arvsfonden. Lotte tog på sig uppdraget, om hon fick göra det utifrån sitt sätt att tänka - och hon tänkte kortfilm.
Två månaders intensivt skrivande och kontaktskapande följde. Eftersom Teater Blanca är en kommunal verksamhet får den inte äga projektet så FUB Uppsala kontaktades och övertygades att gå in som ägare. "Det är FUB som har gjort det möjligt!" säger Lotte och pratar sig varm om samarbetet med den ideella föreningen som arbetar för att barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning ska kunna leva ett gott liv.
Ett samtal med handläggaren på Allmänna Arvsfonden minns Lotte särskilt väl. Det var när Teater Blanca hade spelat Resenärerna utomhus på Resecentrum i Uppsala och haft gnistan uppe trots blåst och kyla och när Lotte entusiastiskt och varmt berättar om det här känner hon att hon plötsligt når fram. Hon tror själv att det var där, i det samtalet som filmprojektets varande fastslogs.
Det går inte att ta miste på Lottes hängivenhet för Blanca och projektet- "Jag är ju en groupie!" I nästa stund utbrister hon "Det är ju idiotiskt, det är så naivt" men tanke på att hon inte har nån erfarenhet av film. Men med tillit till att alla inblandade är experter på sin sak så kan det bara bli bra!
